Stormfasta beståndskanter

Summary

Trakthyggesbruket medför en ökad risk för vindfällning vid hyggesupptagning genom att skog i kanter mot angränsande bestånd exponeras för hårda vindar. Vid skötsel av ett enskilt bestånd kan risken minskas för vindfällning från angränsande hyggesupptagningar genom att skapa stormfasta beståndkanter. Vanliga rekommendationer för att minska vindfällningsrisken kan vara att i kantzoner mot förhärskande vindriktning glesplantera och/eller röja hårt samt att anpassa gallringsprogrammet. En mindre beprövad skötselmetod är att genom långtidsplanering skapa stormfasta hyggeskanter. Det kan innebära att i god tid före en planerad slutavverkning av äldre skog skapa stormfasta kanter eller bryn genom en partiell avverkning i angränsande gallringsskog. Sådan avverkning kan göras 20-30 års före den planerade hyggesupptagningen genom att man avverkar remsor av lämplig bredd mot den blivande hyggeskanten. De avverkade remsorna kan sedan planteras eller naturligt föryngras med samma trädslag eller blandskog beroende på markens bördighet, markfuktighet, m m. Att på detta sätt skapa stormfast hyggeskanter väcker ett antal frågor som bör närmare utredas. • Inledningsvis bör metodiken för att skapa stormfasta kanter beskrivas. Exempel på viktiga frågeställningar härvid är tidpunkten för att anlägga kanten, bredd på kanten, efterföljande återväxtåtgärder, val av trädslag, osv. • Läge i landskapet där det är lämpligt att anlägga stormfasta hyggeskanter. Exempel på faktorer att studera kan vara vindriktning, terrängens lutning, topografiska förhållanden, beståndsegenskaper i angränsande skog, markförhållanden, mm. • Ekonomi på bestånds och fastighetsnivå. Exempel på frågor att belysa är kostnader för förtida avverkning, hantering av stormfällda träd, ev. fördyrad beståndsanläggning, osv. Syftet med detta projekt är att belysa för- och nackdelar med att anlägga stormfasta hyggeskanter. Specifika frågeställningar/hypoteser är: 1. Närhet till nyupptagna beståndskanter i stormriktningen ökar signifikant risken för stormfällning och denna ökade risk kan kvantifieras i en stormfällningsmodell. 2. Kostnaden för anpassning av beståndskanter till framtida avverkning av intilliggande bestånd är mindre än förlusten på grund av minskad intäkt av stormfällt virke. Metodbeskrivning Projektet kommer att göras i fyra delprojekt 1. Litteratur- och erfarenhetsstudie 2. Analys av riksskogstaxeringens fasta ytor 3. Långsiktig simulering av ett landskap med och utan hänsyn till exponerade hyggeskanter 4. Anläggning av demonstrationsytor

Storm vindskador stormfasta hyggeskanter windthrow